Allt om yrket som lingvist

Den moderna globaliserade världen förutsätter ett enormt antal sammankopplingar mellan olika folk och stater – utan internationellt samarbete inom alla områden av mänsklig verksamhet skulle vi fortfarande släpa långt efter vad vi har lyckats uppnå när det gäller utvecklingsnivån. Nu kommer du inte att överraska någon med kunskapen om två eller tre språk, men det finns de som är ännu mer uttalade polyglotta.

Detta är dock allt på konversationsnivå, för att lösa vardagsproblem, och trots allt behöver mänskligheten människor som kan fördjupa sig i studier av främmande språk. Även om representanter för flera yrken är engagerade i sådana aktiviteter, spelar lingvister bland dem en av de viktigaste rollerna.

Idag har majoriteten av vanliga människor begreppet lingvist, men det är oftast inte helt korrekt, felaktigt. I synnerhet uppfattas en sådan specialist ofta som en översättare eller lärare i ett främmande språk. Och medan en lingvist verkligen kan försörja sig med dessa aktiviteter, ligger huvudområdet för hans utbildning i något annat. Enligt definitionen är en lingvist en lingvist, det vill säga en person som är en sorts vetenskapsman som studerar språket, dess struktur, ursprung, utvecklingsregler.

Naturligtvis är en sådan specialist flytande i det eller de språk som han specialiserar sig på, men hans ansvarsområde är språkanalys och inte bara en banal översättning. Yrkets historia går mycket djupare in i det förflutna än på den tiden då lingvister kallades lingvister.Genom att studera principerna för bildandet och utvecklingen av språk, stod dessa människor i början av skapandet av praktiska transkriptioner och översättningsregler. Förr i tiden kunde sådana människor räknas på ena handen även i ganska stora länder, men idag finns det lite fler av dem, men ändå inte så många att varje filolog eller översättare kan kallas lingvist.

Professionsgrammet för detta komplexa yrke är sådant att inte alla åtminstone teoretiskt kan uppnå framgång inom detta verksamhetsområde. Det är nödvändigt att ha ett antal egenskaper och egenskaper, bland vilka följande är extremt viktiga:

• utmärkt minne som låter dig ha ett stort ordförråd i huvudet och en mängd annan användbar information;
• bra öra, hjälper till att fånga subtiliteterna i ljudet av fonetik;
• uthållighet och tålamod är oumbärliga egenskaper för alla som är involverade i utvecklingen av teoretisk vetenskap;
• uppmärksamhet, associativt tänkande och analytisk förmåga - är utformade för att hjälpa dig att inte lägga märke till de mest uppenbara mönstren;
• förmågan att tydligt uttrycka sina egna tankar - låter dig förklara dina egna teorier för andra, entydigt förmedla den insamlade kunskapen till publiken.

Ovan har vi kort berört problemet att en tydlig gräns mellan en lingvist och en filolog inte är självklar för lekmannen, och för många sökande är detta ett problem, eftersom de inte heller alltid förstår vem de vill vara och vilken specialitet de går in. Det är viktigt att förstå skillnaden innan du ägnar ditt liv åt ett eller annat verksamhetsområde, och vi är redo att hjälpa dig att ta reda på hur en lingvist skiljer sig från en filolog.

Låt oss börja med det lingvist är en specialitet, vars namn kommer från det latinska ordet "språk". Det här är en lingvist i sin renaste form - han är bara intresserad av språket, men i alla dess minsta aspekter. Ur professionell synvinkel är en sådan person intresserad av språkets ursprung och dess förhållande till relaterade språk, utvecklingen av dialekter, språkets bildning och nuvarande struktur.

En lingvist fokuserar på en språkgrupp, enskilda språk eller dialekter in i minsta detalj, och syntax eller grammatik kan också vara ett separat område av hans vetenskapliga intresse. Huvudaktiviteterna för en sådan person är att utveckla principerna för praktisk översättning och undervisning av språk (både inhemska och utländska), såväl som i sammanställningen av läroböcker och ordböcker.

Ordet "filolog" översätts från grekiska som "älskare av ordet" och talar om en bredare orientering av en specialist. En sådan specialist är som regel intresserad av ett specifikt språk, och han studerar det inte så mycket i de minsta aspekterna som i vidden av tillämpningen - till exempel är en filolog intresserad av litterära verk och det kulturella lager som lämnas av infödda. högtalare. Filologen är en humanist i sin renaste form, han uppfattar språket som en del av en identitet som är direkt relaterad till historien och till och med sociologin.

Uppfattningen om skillnaden mellan de två yrkena, om man frågar proffsen själva, kan ha en subjektiv färg, men generellt skulle det vara korrekt att säga att det är lättare för en lingvist att vänja sig vid rollen som filolog än vice. versa. Det bästa av allt är att inställningen till språk demonstreras av följande exempel: lingvister är helt lugna när det gäller att låna främmande ord, eftersom de förstår att varje språk regelbundet går igenom interaktion med andra språk, det utvecklas och förvandlas på detta sätt, och det är precis vad är ett av studieämnena för lingvistik ...

Det kan vara svårt att utvärdera ett yrke utifrån utan att bli "stuvad" i professionella kretsar, därför är det mycket viktigt att en potentiell yrkesman har en konkret uppfattning om både fördelarna och fallgroparna med den verksamhet som han planerar att ägna sig åt. sitt eget liv. Lingvister, som representanter för alla andra specialiteter, står i sin yrkesverksamhet inför fördelarna och nackdelarna med sitt arbete, och det är värt att prata om dem separat.

Här är egenskaperna för att välja lingvistik som din egen specialitet:

• efterfrågan – trots den snabba utvecklingen av artificiell intelligens och olika onlineöversättare är mänskligheten fortfarande väldigt långt ifrån att kunna klara sig utan levande lingvister, samtidigt som den globala civilisationen är i stort behov av interetnisk kommunikation;
• olika aktiviteter tillgängliga - behärskar främmande språk flytande, du kan tillämpa dina kunskaper på helt olika sätt, lära eleverna språket, göra simultanöversättning eller översätta böcker och filmer, komponera läroböcker och så vidare;
• sannolikheten för höjda löner - Nuförtiden arbetar många specialister inte i sin huvudspecialitet, men säker kunskap om främmande språk inom nästan alla områden gör en anställd mer värdefull och efterfrågad;
• möjlighet att arbeta i utländska företag - Med självförtroende för ett främmande språk är en lingvist inte i förväg bunden till sitt hemland, utan han kan arbeta i lokala filialer av utländska företag eller flytta utomlands för att söka arbete;
• möjligheten att tjäna pengar på frilans - om du inte vill arbeta för en viss chef och följa ett strikt schema, kan du istället ta översättningar på utbyten, undervisa studenter på distans eller sälja utbildningar, hålla en informativ blogg om ämnet lingvistik;
• möjligheten att kommunicera med utlänningar låter dig behålla den bredaste möjliga synen, vara en intressant konversationsman och den mest lärda personen;
• du behöver inte lära dig helt från början långt efter avslutad utbildning - du behöver bara underhålla och smidigt utveckla den resulterande kunskapsbasen, och om nödvändigt kommer det att vara mycket lättare för en person som redan talar ett främmande språk att lära sig det andra.

Alla ovanstående egenskaper hos yrket kan tyda på att en lingvists arbete är det bästa i världen, men det är viktigt att förstå att svårigheter är möjliga även här. Vvilka egenskaper hos yrket orsakar skepsis bland potentiella lingvister:

• högt utbud på arbetsmarknaden - Med modern teknik och resemöjligheter väljer fler och fler människor yrket som lingvist som relativt enkelt och intressant, vilket skapar en enorm konkurrens om lediga tjänster;
• höga krav från arbetsgivarna - Fri rörlighet runt om i världen leder till att potentiella chefer i allt högre grad vill anställa inte bara en certifierad specialist, utan en person som har erfarenhet av långtidsboende i en språklig miljö;
• låg lön vid start - Att inte ha själva erfarenheten av att vara i en språkmiljö, en nybörjare utan rykte kan inte omedelbart söka de mest "goda" lediga tjänsterna och tvingas växa i andra klassens översättningsbyråer med minimala löner;
• behovet av en andra högre utbildning för att bygga en imponerande karriär – det räcker ofta inte med att bara vara språkvetare, för chefen vill att du ska vara journalist, statsvetare, jurist, ekonom eller chef samtidigt;
• påfrestning - Det krävs ofta att lingvisten är maximalt fokuserad och redo att leverera resultatet så snabbt som möjligt, särskilt om han arbetar med simultanöversättning, och oro för kvalitet under en sådan belastning kan slå bra i psyket;
• monotoni i arbetet - detta är ett subjektivt fel, men för många kan språkvetarens arbete verka tråkigt med tiden;
• instabil arbetsbelastning - Beställningar till en lingvist tas ofta emot ojämnt, perioder med överdriven arbetsbelastning är möjliga, alternerande med påtvingad driftstopp, som inte kan användas för en fullvärdig semester, eftersom det inte är känt hur länge de kommer att pågå;
• betydande sannolikhet för yrkesmässig avvikelse - efter att redan ha blivit en professionell lingvist och ställt sig öga mot öga med behovet av att söka jobb, kan en ung specialist för sent inse att han inte är anpassad till vetenskapliga eller undervisningsaktiviteter, men samtidigt vet han inte var att söka kunder för att arbeta som frilansare.

Även om en lingvist är en enhetlig specialitet, finns det många områden av vetenskapligt intresse för sådana specialister, vilket gör dem till experter inom något smalare område. Det finns inget som den allmänt accepterade systematiska klassificeringen av lingvister, och på många sätt beror fin specialisering på vad du är intresserad av och gör hela ditt liv. Så, någon ägnar sig åt en hel språkgrupp, blir romanförfattare, turolog, mongolisk, och någon fokuserar på ett specifikt språk, som ryssar, arabister eller anglister.

Du kan fokusera inte så mycket på ett enskilt språk eller en grupp av språk, utan på en viss språklig aspekt. Det finns specialiserade semantister, morfologer och fonetiker som studerar semantik, morfologi och fonetik för flera närliggande språk. Det finns också mer specifika områden inom studiet av lingvistik, inklusive formalism, kognitionsvetenskap, strukturalism och funktionalism.

Förutom, lingvister kan också klassificeras i termer av vilka smalprofilerade översättare de skulle kunna vara. Till exempel kan ingen allmän översättare översätta matematiska avhandlingar korrekt - detta kräver en matematiker och en lingvist i en person. Datorlingvister och bredare digitala lingvister behövs för att innehållsmässigt kunna översätta texter inom det tekniska området, vilket är oerhört viktigt nu för företrädare för de flesta yrken.

Det exakta ansvaret för en lingvist kan skilja sig dramatiskt beroende på den exakta arbetsplatsen och positionen - ovan har vi redan berört ämnet hur olika du kan bygga en karriär efter att ha fått en specialitet. Tillämpad lingvistik som specialitet kräver dock att du måste göra vissa saker, eller åtminstone vara beredd på att de blir dina dagliga uppgifter.

Dessa uppgifter inkluderar följande:

• att utveckla och designa ordböcker - både av klassisk typ (internationellt och specifikt språk) och synonymordbok;
• skapa algoritmer och utveckla metoder för automatisk översättning och textbehandling;
• delta i skapandet av teknologier som tillåter den mest naturliga översättningen av en text från ett språk till ett annat utan deltagande av en liveöversättare;
• att ägna sig åt forskningsverksamhet inom specialiteten.

När det gäller det specifika ansvaret i förhållande till en specifik arbetsplats måste en lingvist ibland också översätta skriftligt och muntligt (inklusive samtidigt), samla in och organisera språklig information, skriva instruktioner för översättare och vanliga användare med hjälp av en produkt eller ett system som utvecklats av lingvister.

Lingvistik är en ganska komplex specialitet, och du bör inte blanda ihop en kvalificerad lingvist med varje person som väl behärskar sitt eget och ett av de främmande språken. MEDflytande i flera språk räcker inte för att betraktas som en lingvist, därför är det omöjligt att behärska yrket på egen hand – dessutom finns det ingen speciell möjlighet att bli språkvetare om du söker efter 9:an. Om du ser ett pedagogiskt namn som kallas en högskola för främmande språk, var beredd på att detta är vanliga språkkurser som inte ens gör dig till en översättare. Det finns en liknande utbildningsinstitution i Moskva under MKIK, men den tar också ut lärare, inte lingvister.

I Ryssland, för att bli en lingvist i ordets fulla bemärkelse, är det nödvändigt att gå in på universitet. Fakulteten där sådana specialister utbildas kan kallas på olika sätt - språklig (helst), översättning, filologisk eller till och med bara humanitär. Var beredd på det faktum att inte alla utexaminerade från fakulteter med sådana namn är lingvister, och många provinsiella universitet tar inte examen lingvister alls, även om en fakultet med ett av de angivna namnen är representerad. Kontrollera därför möjligheten att studera som lingvist vid varje specifik utbildningsinstitution. Om utbildningsinstitutionens struktur ger specialiteten "Lingvistik", kommer detta att vara precis vad du behöver.

Enligt nuvarande regler förutsätter antagning till en rysk högskola att man måste klara prov i ämnen som anses vara specialiserade. Som regel måste du klara ryska, vissa främmande språk och samhällskunskap.

Efter universitetet har lingvisten de bredaste möjligheterna att hitta ett jobb, eftersom han kan arbeta på vilket företag eller företag som helst som har åtminstone den minsta relation till främmande språk eller internationella kontakter. Det enklaste och mest självklara alternativet närmast hemmet är en skola där du kan ägna dig åt undervisning, även om lingvister oftare undervisar på Internet, bloggar eller rekryterar grupper på distans.

Dessutom kan potentiella jobb innefatta:

• översättningsbyråer, såväl som massmedia som är engagerade i snabb översättning av utländsk press och artiklar från Internet;
• universitet och institut som kräver lärare av hög kvalitet;
• internationella föreningar, föreningar och presscenter som kräver avancerade konsultationer för att korrekt formulera sina egna uttalanden på olika språk;
• hotell, bibliotek och sammanslutningar av museer.

Lönen för en lingvist är ett ganska abstrakt tal, eftersom varje sådan specialist är ett slags styckegods. Öppna lediga tjänster av det här slaget med ett tydligt, förut uppenbart ansvarsområde finns helt enkelt inte, och det är listan över uppgifter som avgör hur mycket chefen är villig att betala. Återigen arbetar många lingvister på frilans, om inte konstant, så delvis, och där beror allt på priserna för en viss specialist och flödet av beställningar som han stöter på, och detta är ett mycket varierande värde.

För att ge åtminstone en mycket allmän uppfattning om lingvistens lön, låt oss gå igenom relaterade yrken. En nybörjare översättare som inte sysslar med simultanöversättning och arbetar i en provinsiell byrå med populära språk kan knappast räkna med en lön som är högre än 20-40 tusen rubel i månaden. Den genomsnittliga lönen för en skollärare i Ryssland är 41 tusen rubel. I båda fallen beror allt också på regionen, för det är ingen hemlighet att lönerna i Moskva eller St. Petersburg är mycket högre än i provinserna.

Ytterligare kunskaper i sällsynta språk eller dialekter kan vara en bra hjälp för att höja lönerna - om du inte är begränsad till bara dem, kan den extra betalningen vara 15-20 tusen rubel över lönen. Att arbeta som lingvist inom IT-området låter dig tjäna 50 tusen rubel och mer, simultanöversättare tjänar också mycket bra pengar.